X/Y Goran Kajfeš

Trumpetaren och jazzvisionären Goran Kajfeš jobbar med ett helt nytt koncept på sitt nya dubbelalbum X/Y, det tredje alstret i eget namn. Tillsammans med kollegan i Headspin-studion, David Österberg, har Kajfeš valt att ge ut en fotobok med två medföljande skivor med dryga 88 minuter inspelat material. Albumet ges ut i en begränsad specialupplaga om 500 ex. I en intervju nyligen berättade Kajfeš att det nya konceptet är hans personliga hyllning till vinyleran då kopplingen mellan musik och bild var stark. Valet av dubbelalbumsformatet beror på att resultatet av hans arbete som arrangör, producent och musiker helt enkelt inte rymdes på en skiva. Varje låt på albumet kopplas samman i boken med ett särskilt bildkonstverk av namnkunniga konstnärer såsom Bigert & Bergström, Montti Colque, systern Arijana Kajfeš och den nyligen avlidna Moki Cherry.

Skivorna är varandras motpoler. X är skrivet och orkestrerat för en större grupp musiker – döpt till The Subtropic Arkestra – med bl a blåsarna Jonas Kullhammar och Per ”Texas” Johansson som Kajfeš jobbat med i grupperna Nacka Forum, Jobalites och Oddjob. Här finner man även spännande och meriterade världsmusiker som Gnawasångaren Majid Bekkas och tablaisten Suranjana Ghosh. Den väl genomarbetade musiken pendlar mellan världens alla kontinenter: det doftar indiskt, afrikanskt, Balkan, mexikanskt och arabiskt med en friskt böljande mix av bebop, afrojazz, funk och psykedeliska 60-talstoner. Tankarna förs lätt till musik av Oriental Wind, Sun Ra och Don Cherry, men även till den Miles-doftande mystiken som präglade Kajfeš debut Home från 2001.

Y-skivan drar mer åt det atmosfäriska men samtidigt intima hållet med sin experimentella, utforskande klangbild som bygger uteslutande på trumpet och elektronik. Referenser till Jon Hassel, Terry Riley och Klaus Schulze fladdrar förbi.

Kajfeš står själv som kompositör på X/Y tillsammans med David Österberg, med ett undantag på X-skivan: en mästerlig tolkning av Don Cherrys komposition Solitary (for Moki). Cherry spelade in låten med trumslagaren Ed Blackwell på skivan El corazón (ECM) 1982.

Ljudbilden som skapas på X/Y är suggestiv, drömsk och böljande på de båda skivorna, trots deras vitt skilda orkestreringar. Kajfeš kommer till sin rätt i både solopartierna och ensemblespelet. Hans visionära trumpet kommer kanske bäst fram på Y-skivan då han får stå i fokus själv. Man sugs in i musiken, det är omöjligt att värja sig mot de repetitiva, monotona fraserna som bjuder lyssnaren till eftertanke.
X/Y är en skiva som växer för varje lyssning och som befäster Kajfeš position som en av Sveriges absolut bästa trumpetare.

Patrik Sandberg

4/5